trekatter

Första kalaset avklarat.
Det för släkt och vänner.
Det var jättetrevligt.
Sonen fick vår födelsedagspresent redan igår.
En ny säng. En stor säng.
Det blev Ikeas Odda med lådor under och huvudgavel med förvaring.
Den blev jättebra, och han blev så glad.
Han höll på att trilla ur den i natt. Han är van vid att ha en säng med kant.
Hönsmamma som jag är var jag ju inne och kollade honom innan jag gick och la mig.
Då låg han med benen hängandes utanför.
Jag lyfte upp honom och sen var det inga problem.

Idag städade jag det sista, mannen åkte och handlade och hämtade tårtan.
Vid ett kom gästerna.
De första som kom var våra vänner på båten.
Sonen fick något som ingen av oss hade förväntat sig.
Inlines. Med skydd och hela kittet. Det var väldigt uppskattat. De har åkt på och av, jag vet inte hur många gånger.
Som tur var kom farmor och farfar med en ny cykelhjälm.
cykelpump, lysen till cykeln och en fotbollsdräkt.
Sen fick han ett fiskedammspel, och ett spel med bokstäver.
Lego fick han oxå. Lite kläder och mer spel.
Allt bleknade förstås i jämnförelse med inlinesen.
På kvällen blev det köttbullar  och makaroner, det var oxå populärt.
På hela taget en väldigt lyckad dag.

Hej igen.
Blogg.se har bytt plattform och haft lite trassel med det.
Jag har med andra ord inte haft en chans att uppdatera er om mitt innehållsrika liv.
Lite lat har jag nog varit oxå.
 
Dottern sjuk igen. Sonen inte heller riktigt frisk, men kan vara på dagis i alla fall.

Så var det bestämt att min mardröm ska besannas.
Födelsedagskalas för dagiskompisarna.
Var i leksaksaffären i går och köpte inbjudningskort, godispåsar mm.
Sonen var med och fick bestämma. Jag trodde allt skulle gå i Bilars tecken.
Fel fick jag, det blev Musse. Bra och könsneutralt.

Jag vaknade för någon natt sedan helt genomsvettig.
Jag hade drömt om sonens kalas.
Eller rättare sagt om utdelningen av inbjudningskorten.
Alla barnen i hans grupp satt samlade, och sonen skulle få dela ut korten.
Han var så stolt och glad.
En av killarna sa att han inte ville komma på kalaset.
Sonen frågade varför och killen sa att han inte tyckte om sonen.
Då följer resten av barnen med, och börjar riva sönder sina inbjudningskort
framför ögonen på sonen.
Totalt kaos. Sonen vägrade gå till dagis och var
helt förstörd.
Det slutade med att vi fick byta dagis på honom, sen vaknade jag.

Så idag ska han dela ut korten. Jag kan bara hålla tummarna.
Jag håller dem åt två håll. För sonens skull hoppas jag att varenda unge dyker upp.
För min del hoppas jag att det är några som inte kan.
14 barn som springer runt i huset är inte min dröm om vad en lördag ska innehålla.

Mannen har varit duktig. Sonens rum är färdig tapetserat. Nu är det listerna som ska upp.
Det blev jättefint, och det känns som om det går framåt.
Tre dörrar är inhandlade oxå. Fy för den lede vad det är dyrt med dörrar.
Nu är det matta på golven, fönsterbrädor och element kvar.

I går vaknade jag på riktigt gott humör.
Jag skulle få lite tid för mig själv och min vän på båten skulle komma med lunch innan jag var tvungen att åka till jobb.
Inget blev som det var tänkt.
Dottern skulle upp kvart i sju, men jag steg glatt upp med henne.
Vädret var inget vidare, men det gjorde inget.
Sen visade det sig att dottern hade lite feber.
Inget dagis för henne. Inget jobb för mig.
Vädret blev sämre. Det började blåsa och hagla.
Ja, ja tänkte jag. Hagelskurar brukar gå över snabbt.
Det blev snö istället och mer blåst.
Min vän på båten ringde och sa att hon inte kunde komma.
Hon var ensam på båten och saker och ting gick inte riktigt som det var tänkt.
Båtens ena fender låg i vattnet och hennes förtöjningslinor var inte riktigt av den grovlek de borde vara.
Jag kan inte säga att jag var avundsjuk.
Iväg med sonen till dagis.
Grannen passade dottern under tiden.
Han skulle komma och passa henne när jag skulle hämta sonen oxå.
Det visade sig dock att mannen inte haft så mycket att göra första dagen på sitt  nya jobb, så han kom hem efter lunch.
Han åkte sedan och hämtade sonen, grannen kom in ändå.
Han berättade att han hört på lokalnyheterna att räddningstjänst hade fått rycka ut och rädda en 15 m lång segelbåt nere i hamnen från att slås sönder mot kajen.
Vi tittade på varandra och visste båda vilken båt det var.
Det hela hade slutat lyckligt i alla fall.
Hennes karl hade varit i Norge för att hämta de sista sakerna.
Han hade legat lite över hastighetsgränsen när han körde ner i går.
Det roligaste var dock att när han körde upp i förgår så hade han tagit fel väg.
E4 istället för E6.
Konstigt, inget hav, inget Göteborg, massa granskog.
Jag kanske har kört fel?! 30 mil hade han hunnit innan han kom på sitt misstag.
Blir man så förvirrad när man blir gammal? Vet inte om jag vill.

I dag ligger snön kvar. Solen är framme och det är riktigt vackert.
Dottern blev helt förtvivlad över att hon inte fick åka med dagisbussen när de kom och hämtade storebror.
Hon fick lite Muminkex och jungelboken på tv-n så var hon glad igen.

Min fantasishopping funkade inte riktigt denna gången. Idag ringde jag och beställde efter att ha tagit bort vissa saker.
Dock bara från en av katalogerna.

Barnen försvann iväg med farmor och farfar till Karlskrona i fredags.
Nu var det bara jag och mannen.
Lite skrämmande. Tänk om vi inte har något att prata om, nu när barnen inte är här.
På fredagen fastnade vi framför tv-n.
Sen blev det sex i sängen som omväxling.
I går vaknade jag inte förrän kl halv tio på morgonen.
Jag tror inte det har hänt på tre år att jag vaknat så sent.
Så skönt!
Det roliga var att vi vaknade av att telefonen ringde.
Det var vår vän från Norge, som vi nu då döper om till vännen på båten.
Det är en sjusovare om något, så vi blev väldigt förvånade.
De var i hamn i Sverige efter att legat i Danmark ett bra tag och väntat.
Så bestämde mannen att vi skulle åka och hälsa på och kolla båten.
Först skulle han bara göra hästarna med grannarna.
Jag gjorde mig i ordning under tiden.
Vaknade, satte i mig en kanna kaffe, njöt och tvättade håret.
Jag var faktiskt färdig när mannen kom tillbaka.
Så åkte vi till våra vänner på båten.
På vägen köpte vi en bukett blommor. Vi tänkte lite, vi köpte nämligen även en vas.
Jag vet inte ett skvatt om båtar. Men den var fin, och säkert stor för att vara segelbåt.
Jag hade fått krupp om jag skulle ha den som mitt hem.
Men man hade kanske vant sig.
Killarna stack och köpte frukost och vi kvinnor satt och snackade skit.
Det var väldigt trevligt. De ska dessutom stanna i hamnen ett par månader, det är ännu trevligare.
Sen åkte vi hem. Mannen hade nämligen en överraskning till mig på kvällen.
Vår kompis skulle köra oss.
Så jag var beordrad att vara uppklädd och färdig kl halv sex.
Vi var färdiga redan fem. Satte oss framför tv-n ett tag.
Det blev middag på ett gästgiveri i närheten.
Väldigt fint och väldigt god mat.
Vi njöt och diskuterade maten, inredningen osv.
Jag menade på till mannen att vi måste nog vara barnlediga lite oftare.
Tills jag såg notan. Jag inser att vi har inte råd att vara barnlediga speciellt ofta.
Kvällen avslutades hemma hos våra vänner i byn.
Det blev lite snacks, öl och schlager.
Tyvärr även två män som inte kunde hålla snattran.
Efter att jag så småningom somnat på soffan och sedan blivit väckt av att mannen försökte stoppa in en bit choklad i munnen på mig bestämde jag att det var dax att gå hem.
I dag har jag tagit det lungt. Städat lite.
Mannen har varit hemma hos våra vänner i byn. Han behövde hjälp med vår grannes dator.
Sedan åkte han till datoraffären. Han kom på att vår laptop behövde mer minne.
Oj, det blev som en ny dator.
Jag var på shopping humör, men har inga pengar att shoppa onödiga saker och kläder för, så jag fick shoppa i fantasin.
Du tar den tjockaste postorder katalog du kan hitta, eller som jag, flera stycken.
Kryssa för allt du vill ha, skriv upp vad varje sak kostar och räkna ihop när du kommit till sista sidan.
Jag insåg att det var inte ens lönt att tänka tanken på att koppla upp mig vid datorn och beställa allt detta.
Plocka väck artiklar tills summan hamnar på acceptabel nivå är för jobbigt. Det betyder att jag måste välja.
Då tar man nästa katalog och ser om slutsumman blir bättre där.
Jag gick igenom tre kataloger i går innan jag var färdigshoppad.
Inga slutsummor hamnade på en nivå jag tyckte var acceptabel.
Men shoppingbegäret försvann.

Har jobbat hela helgen.
I lördags hade vi jättefint väder, och jag jobbade.
Mannen hade varit jätteflitig.
Tvättstugan var städad, så man kan komma ut på altanen nu.
Han hade visserligen bara satt in all den osorterade tvätten i vardagsrummet, men ändå.
Barnen hade varit ute, mannen med. han hade klippt rosor och äppleträd och annat.
När jag kom hem fick jag en kaffe kopp i handen och en putt ut genom ytterdörren.
Ta en promenad i trädgården sa mannen.
Mina mini påskliljor blommar. Krokusen på baksidan är så gott som överblommad.
Helt otroligt.

På kvällen var det Andra chansen.
Det var väl egentligen ett stort jaha.
Stort jubel när Carola inte gick vidare.
Vet inte vad hon gör. Hon har en fantastisk röst, men nu för tiden verkar det som hon tror att man ska skrika sig igenom låtarna.
Hon började redan när hon sjöng evighet, och jag rynkade förbryllat på pannan redan då.
Jag hittade inte melodin ett dugg för allt skrikande och weilande. Synd.
Pudlarna åkte tyvärr ut. Inte det bästa varken de eller E-type gjort, men en rolig blandning.
Dessutom. E-type rules. Han hade en gammal sliten urtvättad guns `n roses t-shirt på sig.
Kan inte rocka fetare än så.

På söndagen skönk humöret direkt jag steg upp bara genom att jag tittade ut och upptäckte att det regnade.
Sen Gick allt bara fel.

Det blev ingen snö i går kväll.
Det blev regn.
I dag var det dags för dotterns 2,5 års kontroll.
Hon följde sina kurvor så fint.
Först var hon jätte blyg för distriktssköterskan, sen ville hon inte gå där ifrån.
Där fanns ju leksaker. Varför ska hon då åka till dagis?
Hon la sig raklång på golvet och bara skrek.
Jag fick lura henne lite. Jag sa att de kanske satt och tittade på film på dagis.
Jungelboken? frågade hon. Kanske, sa jag.
Jo det funkade.
Hon hade inte fått titta på någon film på dagis. Vid middagen senare på kvällen kom
hon dock på detta och ger upp ett jättevrål.
Jag sa att hon skulle få se Jungelboken efter middagen. Hon tystnade och glömde.
Hon kommer väl på det mitt i natten, eller något lika trevligt.
Jag fick ett trevligt samtal från min man idag. Han ringde och frågade om jag ville vara ledig i dag.
Det ville jag, och det var jag. Ingen man, inga barn hemma. Skönt.
Jag fick inget gjort, men måste jag det? Nej!
Egentid kallas det, och jag vill ha mer!!

När jag vaknade igår var snön borta.
Det var jag glad för.
Igår kväll började det drälla igen. Skiten ligger dessutom kvar!
Det är helt ok med snö om jag kan sätta mig i soffan framför en varm brasa med en bra bok.
Det är inte ok om jag måste använda bilen. Jag hatar att skrapa rutor.
Jag tycker väldigt illa om blank is under pudersnö.
Jag börjar dessutom bli paniskt rädd för att få någon konstig lust att sätta upp adventsljusstakar och göra knäck.
Fel årstid! Det ska vara vår nu, och jag lider med mina blommor som tycker det samma.
Dessutom skulle det komma mer sånt där vitt ikväll. Usch, fy och nej.
Jag vill gå i ide!

Satt och läste en av kvällsblaskorna på nätet för ett par dagar sedan.
De hade en nätundersökning och frågan var Vill du ha snö nu?
Mitt svar blev ett tveklöst nej. Det var många som inte ville ha snö nu. Det är liksom försent.
Vad ser jag när jag tittar ut genom fönstret på jobb kl halv tio i går kväll? SNÖ.
Inte lite småflingor som virvlar runt i vinden, utan stora blöta flingor som lägger sig. Det ligger flera cm snö på marken. Jag känner en plötslig sorg komma över mig när jag tänker på mina krokusar som blommar, och påskliljorna som fått stora fina knoppar.
Men tänk på barnen, vad roligt för dem säger en arbetskamrat.
Ja, jo, men.
Jag skulle ta mig hem oxå. Borsten som funnits i bilen var sedan länge försvunnen, så det
var bara att använda händer och armar för att borsta bort snön. När jag lyfter på vindrutetorkaren så faller den i bitar. Inte första gången, men den här gången fick jag en oförklarbar plastbit i handen. Jag tittade på den en stund.
Jag blev inte klokare för det. Tittade på andra sidan för att se hur det såg ut på den vindrutetorkare som höll ihop.
Jo, där satt nog en plastbit. Men hur satt den? Jag provade ett par gånger. Jag testade tilloch med om det skulle kunna funka att ge fan i att sätta på fanskapet igen, insåg snabbt att hej, det snöar dumbom. Klart du måste få dit skiten igen.
Som tur var kom vår förman ut och hjälpte mig. Vad skulle kvinnor som jag göra om det inte funnits män?
Lärt mig mecka bil? Antagligen, men nu behöver jag inte det. Det tackar jag någon högre rock gud för.

I lördags missade jag schlagerfestivalen. Jag var på en doktorandfest.
Mannens kusin och hennes man var oxå med. Det var tur, för annars hade jag avlidit.
Det är alltid trevligt att träffa kusinen och hennes man. De är lite mer på vår nivå. Har humor.
Det var ett evigt klingande i glasen. Det var långrandiga tal av människor som inte kunde hålla tal, för det lär du dig inte även om du sitter i skolbänken tills du är 35 bast.
Antingen kan du, eller så kan du inte, och då ska du hålla käft.
Barnen hade en egen liten loftvåning med lego, tv och madrasser. De skötte sig exemplariskt.

Dagen efter var det lunch hemma hos oss. Det blev bestämt på festen kvällen innan.
Jag skickade mannen tillsammans med dottern till affären. Sonen skickades in på rummet för att städa.
Det blev ett jävla liv. Livet var ju faktiskt inte rättvist.
Lunchen blev jättetrevlig. Svärfar lagade maten, med lite hjälp av min man.
Paella. Min man var inte jättelycklig. Han äter ju ingenting som har levt i vatten.
Ganska många sådana organismer i en Paella.
Han fick äta sig mätt på Baklava som det blev till efterrätt.

Ryktet på stan gjorde gällande att någon skulle blivit skjuten på tågstationen där vi bor.
Jag blev lite skakis och undrade som så många gånger förr vart samhället är på väg.
Kollade så småningom nätupplagan av lokalblaskan.
Polisen hade fått en påringning om skottlossning, och dragit iväg med både bil och piket.
Inget lik, ingen förövare. Konstigt?! Det kunde lika väl röra sig om avskjutning av Råkor, eller Hjortjakt enligt polisen.
Känns lite som om när Sverige jagade ubåtar som visade sig vara minkar.
Jag ska inte klaga. Ringer man polisen här utifrån landsbyggden om skadegörelse eller inbrott eller något annat mindre allvarligt så får man ofta till svar att de inte har några resurser att sätta in.
De kom i alla fall den här gången.
För ett par år sedan ringde både vi och grannarna runt omkring när rastlösa och respektlösa ungdommar höll på att slå sönder hela stationen. Det kom inga poliser. Inte förrän ungarna slängde ner en cykel på spåret.
Då blev det fart. Min man och granntjejen låg på vår sida av banvallen och hörde vad poliserna frågade ungarna och vad de svarade. Mannen och granntjejen fyllde i med vissa ljudliga kommentarer som skitsnack och bullshit.
Men inget hände. De tog inte namn och telefonnr så att de kunde kontakta föräldrarna, ingenting!
Jag är ledsen, men vi föräldrar kan inte följa våra barn överallt. Visst ska vi ge dem en bra grund att stå på och lära dem vad som är rätt och fel, men ibland(allt som oftas nu för tiden) struntar barn blankt i vad vi lärt dem.
Då kan föräldrarna behöva bli upplysta om att allt inte står rätt till och att deras barn inte är några satans änglar.
Det gäller inte bara poliser utan även skolan och allmänheten i övrigt.
Något måste ju göras annars kommer det här samhället snart att styras av människor utan någon som hellst empati för andra. En bunte egoister som bara tänker på sig själva och deras likar.
Oj, det här samhället har redan hamnat där. Någon läste beskrivningen och tänkte diktator.
Sveriges diktator heter moderaterna.

Det bevisades i lördags. Frida fick en spark i baken direkt till globen.
Underbart!
Looks sidekick Nour har fått utstå en del kritik. Det märktes i andra delfinalen, sen fick hon ännu mer kritik, blev förbannad och blev bättre. I lördags var hon helt underbar.
Det kan jag inte säga om min man, mina barn eller Ikea.
Mannen hade lovat en kompis att hjälpa honom med inköp och montering av en garderob och en säng från Ikea.
Stadsmänniskor har som bekant små bilar(ha ha) utan dragkrok och de äger definitivt inte ett släp.
Jag och barnen följde med. Deras ena spöklampa hade gått sönder, så jag hade lovat dem en ny.
Det blev lite annat oxå. Mannen utnyttjade sitt pressentkort från i julas till nya tallrikar.
Tyvärr visade det sig att tallrikarna var 0,5 cm för stora så nu kan vi inte stänga tallriksskåpet.
Vi åt de obligatoriska köttbullarna på Ikea. Det hade halva stan bestämt sig för att göra.
Sen tog allt en ervinnerlig tid. Det var ombyggt och vi hittade inte och det var mycket folk. Det innebär långa  köer.
Hemma hos kompisen höll grannarna på att flytta in. Jag blev skickad till affären för att köpa saft och bullar.
Visst låter det mysigt?
Sen åkte jag och barnen hem. Parkera bil med släp i stan är inte roligt.
Sen tog det en j-vla tid för mannen arr komma hem. När han ringde sa han att han kanske inte skulle hinna hem till melodifestivalen. Grannarna hade varit inne och babblat en massa osv.
Kan väl vara förlåtligt eftersom vi fick deras avlagda dator, vilket var mer än tajming, sonens brakade och pep för någon vecka sedan.
Barnen var inte direkt tysta och stilla som barn ska vara under melodifestivalen. Lagom glad mamma.
Kl halv elva fick jag nog av min man. Skickade ett spydigt sms att det måste vara väldigt mycket grannar som stör.
Han ringde och sa att det var det inte alls, men Ikeas skutdörrar med glas skulle vi inte köpa.
Jag visste inte vem jag var mest irriterad på. Mannen som inte hade hört av sig, eller Ikea och deras urbota korkade konstruktioner och manualer.

Så har man jobbat tre nätter.
Det är så lugnt och skönt på jobb på natten.
Mannen är hemma med sjuka barn. Önskar de kunde bli friska någon gång.
Jag sover i källaren hos mina svärföräldrar. Tyst, svalt och skönt.
Nu har jag dessutom huset för mig själv. Svärföräldrarna åkte på semester kl 5 i morse.
Jag köpte lite bullar på vägen från jobb i morse, sen kunde jag ta det lugnt med en kopp kaffe och tidningen när jag kom dit. Skönt.
Värre var det i måndags när jag vaknade. Gick upp på ovanvåningen, och satte i gång larmet.
Min svärfar hade glömt att jag sov i källaren och larmat när han gick till jobb.
Innan jag hade fått av det förbaskade larmet var jag både döv och vaken.
Killen på securitas var jättetrevlig, men det var lite pinsamt.
Jag messade min svärfar lite senare på kvällen och när han ringde upp fick jag bara ett asgarv i örat. Kul att någon tyckte det var roligt.

Natten som gick sov nog ingen i familjen så väldigt bra.
Båda barnen i sängen och bredvid varandra. Det blev lite slagsmål.
Blev väckt klockan nio med kaffe på sängen. Trodde jag skulle få sova lite längre, men var rätt pigg.
Idag skulle vi fira min svärfar som fyller 60 om ett par dagar. Vi var bjudna på restaurang.
Jag fick stanna hemma med en sjuk dotter. Trist. Hon fick titta på en film, sen tog vi ett bad.
Sen blev det en film till. Lotta på Bråkmakargatan. Jag hatar den filmen. Den är vidrigt dåligt gjord.
Innan Lotta var slut hade både jag och dotten somnat på soffan. Hon sov nog en 3 timmar.
Hoppas det hjälper. Sonen kom hem med mannen framåt kvällen. Nu börjar han bli dålig igen.
Hostar mer och har fått feber igen. Verkar som om skiten bara går runt, runt.
Mannen får stanna hemma med barnen nästa vecka, för jag jobbar natt.
Ska börja jobba halv elva ikväll, jag längtar. Ska bli så skönt att komma hemifrån.
Mannen kom hem och satte sig framför datorn. Han och hans bror hade kommit att prata om något gammalt spel, så det var han ju tvungen att ta en 5 timmars titt på när han kom hem.
Jag tog mig en entimmes break hos en kompis i gårkväll.
Det tycker jag att jag var värd!

I går var tredje dagen jag var hemma med sjuka barn.
Jag blir så rastlös av att bara gå här hemma.
Igår verkade dottern bättre och jag bestämde mig för att städa sovrummet.
Sagt och gjort.  Jag började plocka undan mina kläder, rensade min tröjlåda lite .
Sen blev det rensning under dotterns och vår säng. Gosedjur, gammla drickmuggar och dammråttor.
Oj, jag glömde, ett tjog udda strumpor oxå.
Sen blev det dammsugning och dammtorkning. Kom till fönsterbrädorna och upptäckte till min fasa att det var mögel på fönsterkarmen. Nog för att vi vet att det är dålig ventilation i vårt sovrum, men inte att det var så illa.
Förre ägaren har nämligen sänkt taket och på så sätt byggt för ventilationen.
Jag fick lite halvpanik. Nu fick min dotter flytta in på sonens rum. Allt gick jättebra. Jag fick städat sonens rum ordentligt med. Flyttade runt lite på hans möbler och fick in hennes säng. Det blev riktigt bra.
På kvällen var hon dock så febrig och hostig att jag la henne i min säng. Jag hade inte fått en blund i ögonen om jag lagt henne i ett annat rum, där jag inte kan höra henne.
I kväll var hon inte bättre, men mannen la henne i hennes säng, på sonens rum.
Nog för att jag ska försöka hålla mig vaken lite extra länge, eftersom jag ska jobba natt nästa vecka, men kanske inte på det viset.
Jag påpekade detta för mannen som bara menade att det tar inte lång stund innan hon kommer in till oss.
Jag hoppas han har rätt.
I natt vaknade hon vid tretiden på natten. Hon fick en dos Alvedon och sina puffar. Sen fick hon för sig att hon skulle sova hos pappa, som låg på soffan.  Eftersom han inte skulle upp och jobba idag så lät jag henne.
Sen var hon pigg. Hon gick mellan sovrummet  och vardagsrummet ett par gånger tills mannen fick nog och kom och la sig i sovrummet.
Vid det laget hade sonen också kommit in. Det blev trångt och varmt och dottern var pigg.
Efter en och en halv timme sov hon igen. Innan det hände hade både jag och mannen hunnit bli duktigt irriterade.
Fördelen är att hon sover längre på morgonen.

Så var det schlager igen.
Där var ett riktigt bottennapp, en glad överraskning och en jag inte ville skulle gå vidare av princip.
När ska de börja med att man kan ringa in och ge minuspoäng?
The Nicole. Skärpning. Vem fan tar ut de här bidragen?
Carola och Andreas. Minuspoäng bara för att Carola är Carola.
Rongedals. Jippi!! Rätt, rätt och jätterätt.
Jag är numera stort fan av tvillingar i röda kostymer

Funderar på hur jag ska lyckas hålla mig vaken extra länge i kväll.
Jag kanske skulle börja på den där boken som jag inte vågat öppna av respekt till familjen.
Så får det bli.

Min man har sagt upp sig!
Han har fått nytt jobb.
Han som aldrig gnällt, utan alltid trivts, han fick nytt jobb.
Dessutom utan att anstränga sig speciellt mycket.
Det är jättekul, men lite fusk.
Det är jag som gnällt och tyckt att det har varit pest att gå till jobb.
Visst, i perioder.
Min man har  blivit produktionssamordnare.
Med högre lön, en veckas extra semester, dagtid, och bättre pensionsförsäkring.
Det är fusk! Jag vill oxå ha ett nytt jobb, med bättre allting.
Jag är naturligtvis jätteglad för min mans skull.
Det känns skönt att vi inte jobbar på samma ställe mer än en månad till.
Vi har alltid jobbat tillsammans, så det kommer att kännas jätte konstigt.
Mina föräldrar jobbade oxå tillsammans. Det gick bra fram tills tidningen de jobbade på gick omkull.
Det har varit lite av min skräck. Det är inte så kul om båda blir arbetslösa samtidigt.
Nu slipper jag bekymra mig för det.

Sonen har blivit mycket bättre. Ingen feber och hostar nästan inte alls.
Dottern däremot har satt igång ordentligt nu i kväll.
Feber och hostar tills hon kräks. Det kan bli en rolig natt.
Hon brukar hålla på 24 timmar eller mer när hon sätter igång med sin hosta.
Mannen okupperar fortfarande soffan, för att han inte ska väcka oss med sin hosta.
Annars brukar jag sova på soffan med dottern när hon är dålig.
Då kan jag alltid sätta på en film om hon inte kan sova.
Nu får jag väl hålla till godo med sängen.

Ett barn sjukt, igen. Jag börjar bli duktigt trött på hostiga barn.
Mannen hostar oxå.
Ja,ja. Inte mycket jag kan göra åt saken, mer än att proppa i honom hostmedicin och varmt honungsvatten.
Han hatar varmt honungsvatten. Det är ju sött, det borde ju barn gilla.
Inte min son, men han ska ju oxå vara kärringen mot strömmen.
Jag, som jag antar många andra måste ju kommentera lördagens tv program.
Själva programmet var det inget fel på. Programledaren skötte sig bra, komikern i pausen var bra, och det var hyfsad underhållning.
Men vad fan har hänt med svenska folket?
Jag vet att man får tycka vad man vill osv, men ibland undrar jag om det är en så vettig ide att låta en hel nation uttrycka vad de tycker, på en och samma gång. Det kan inte mer än bli kaos och konstigheter.
Konstigheterna stod denna kväll en välklädd, äldre manlig sångare för.
Jag har hört talas om män som gillar lammkött, men strutskött?
Jag hittar ingen logik i det alls, så snälla någon, hjälp mig förstå!

Min chef fick smått panik i tisdags. Plastmaskinen hade stått still i  3,5 skift, och jobben bara hopade sig.
Två tekniker från Danmark stod och kliade sig i huvudet, och så konfunderade ut.
Till slut viftade chefen till sig min man. Chefen såg väldigt bister ut. Han pratade med mannen och gestikulerade hej vilt. Vad har blivit fel nu? var min stora fråga.
Mannen kom bort till mig och sa att jag fick gå hem halv sex, med betalning.
Chefen behövde hålla kvar min man för att bygga om plastmaskinen. Eftersom mannen skulle hämta barnen på dagis kl 18 00, och dagis stänger då kunde han inte gärna ringa och säga att han blev lite sen.
Min chef är en ärkeknöl vad det gäller sin personal. Personalpolitik har han inte den minsta aning om vad det är.
Så att skicka hem mig med betalning har nog gjort ont. Jag tror aldrig det har hänt tidigare.
Mannen kom hem efter en timme. Längre tid tog det inte. Jag stod och gjorde mat till mig och barnen, mannen hade ätit. Han sätter sig vid datorn, för in två räkningar, och placerar sig sedan i soffan framför tv-n.
Där sitter han resten av kvällen. Han lyfter inte ett finger.
Varför skulle han? Jag var ju hemma.
Så nu kan jag bara konstatera att min man är ett äkta manssvin och att jag fick jobba hemma istället för på jobb.

Igår fick jag ett par timmar på stan med min vän från Norge.
Utan barn.
Jag har nog inte varit på stan på ett halvår, och då sprang jag runt med olika saker som skulle fixas inför bröllopet.
Det var riktigt skönt. Att bara få vara jag ett tag, inte bara mamma.
Sen bar det av till jobb, vilket jag inte alls kände för.

Jag tillhör den kategorin av svenska folket som har konstigt formade öron.
Det vill säga, jag kan inte använda de hörlurar som kommer med mp3-spelare och telefoner.
De trillar ut.
Jag föredrar de som man trycker in en bit i örat. Storlek så liten du kan hitta.
Med förpackningen med hörlurarna kom 3 st olika storlekar. De minsta funkade perfekt.
Nu har jag tappat en plutt. Tror du att de säljs separat? Nej du. Du får snällt köpa nya hörlurar för hur mycket pengar som hellst.
Att inte fabrikanterna har fattat att de hade kunnat tjäna hur mycket pengar som hellst på att sälja pluttarna separat.
Någon som vet om man kan få tag på pluttarna? Skriv!

Det har varit ett par intensiva dagar.
I fredags fick jag lämna barnen kl 05.30 på dagis. Inga problem.
Kvällen innan hade det blåst storm, och jag såg framför mig hur barnen var blåa av köld innan jag fått in dem i bilen.
Efter avlämning av barn var det dax att åka till drive in bageriet vid jobb och hämta ut två tårtor.
En skulle jag bjuda fackmedlemmarna på vid årsmötet och en skulle med upp till Halland till min vän som fyllde år på lördagen.
Årsmötet gick bra. Chefen hade varit smart och gett oss en timme på en fredag han visste det skulle vara lite att göra på. Kontentan av det blev att den som ville kunde få vara ledig. Vi blev inte så många på mötet, men det var rätt skönt.
Jag fick sitta kvar som ordförande, ingen annan är intresserad av att ta över.

Hämtade barnen och körde upp till min vän i Halland.
Barnen sprang runt och hade roligt tillsammans. Vi satt och snackade och drack kaffe.
Min vän är väldigt förtjust i scrapbooking, så jag hade köpt lite stämplar, stämpeldynor och någon ny krackeleringsfärg. Hon blev jätteglad. Kändes skönt att jag köpt rätt grejor.
Vi var hemma igen vid halv åtta. Jag var hungrig och förutsatte att barnen var det med. Tänkte inte på att de suttit och ätit kex halva vägen hem.
Ställde mig i alla fall och gjorde köttbullar och mos. Dottern blev vansinnig för att hon inte fick en frusen köttbulle. Hon skulle minsann inte ha dem varma. Inte skulle hon ha någon middag heller. Den skrek hon sig igenom.
Hon kom en timme senare och bad att få sin middag. Då var den kall och det tyckte hon tydligen var toppen.

Igår kom min vän från Norge. Barnen blev överförtjusta.
Vi satt och snackade lite skit och planerade middag.
Efter att vi varit och handlat satte vi barnen framför deras nya film. Vi satte oss med var sin kopp kaffe och en tidning. Det är så skönt med vänner som man inte behöver underhålla eller prata med hela tiden.
Bara sällskap under tystnad.
Det var dax att göra middag. Vi hade lovat barnen att de skulle få göra pannkakssmeten själva.
Barnen skulle få ungspannkaka med korv i. Vi skulle ha fisksoppa.
Det blev en god middag.
Sen blev det bad. Min vän ville bada med barnen och det fick hon naturligtvis göra.
Hon konstaterade ganska snabbt att det där med att ett bad ska vara lugnt och avslappnande gäller inte om det är två barn i badkaret samtidigt.
Barnen somnade till sist gott på var sin sida i mamma och pappas stora säng.
Då åkte godisskålen och kortleken fram.
Jag tror inte jag har spelat kort på ett år. Det var riktigt kul. Jag var till sist så trött att jag fnittrade åt allt.
Efter att min vän åkt satte jag mig vid datorn och trode jag skulle skriva ett cv.
Jag ångrade mig efter 10 min när jag upptäckte att jag var ett helt år fel mm. Jag gick och la mig och somnade snabbt.

Idag skulle jag skriva mitt cv och ett personligt brev. Barnen kom och störde mig hela tiden och jag blev mer och mer irriterad. Jag kom på senare, när jag var färdig, att jag inte ätit någon frukost.
Min vän fick i alla fall hjälpa mig att omvandla allt till PDF, för det fixade inte jag.
Tur det, för det var en del saker som jag gjort lite fel på.
Nu är i alla fall ansökan skickad. Det är den första på 14 år. jag börjar bli gammal.
Mannen kom hem idag, välbehållen.
Det hade gått bra i Tyskland.
Han hade med sig en present förpackning med 2 dooleysflaskor och 6 glas till mig.
En discolampa till sonen och en gosig elefant till dottern.
Alla jätteglada över hans hemkommst.

Så var det onsdagskväll, snart helg.
När vi var på middag hos våra vänner i lördags fick vi veta att mannen i det huset ska till Tyskland.
Ett styck penisförlängare skall inhandlas. Jag trodde bara han skulle åka runt och se om det fanns några sådana att inhandla, men den var redan utsedd via nätet.
Så i mitt oförstånd tyckte jag att min man kunde ju följa med, som sällskap.
När jag sedan började tänka efter tyckte jag inte att detta var en så bra ide.
De flyger ner till södra delen av Tyskland och ska , om allt går enligt planen köra förlängaren hem.
Tyskland, autobahn, fri fart, oprövad förlängare med massa vrooom i och män i 30+ åldern med fruar och barn hemma. Jag och min stora trut!
I morgon bär det i alla fall av och när de kommer hem vet ingen, och inte heller i vilket skick.

God kväll, kära läsare.
Idag var planen att jag skulle ta med mig barnen och åka till affären för att handla.
Uppe för sent igår, steg upp kl 05 i morse och haft en riktig måndag på jobb.
Åka och handla med två barn var inte vad jag kände för, så jag sket i det.
I stället fick barnen lite fika när vi kom hem (jag var hungrig). Sen fick de gå över till grannen ett tag. För att överhuvudtaget få hem barnen igen fick jag bjuda in grannen på fika. Efter det blev det lite lek, och sedan lite film.
Som den heltidsjobbande mamma/ husfru jag är så stod middagen på bordet när mannen klev in genom dörren.
Efter middagen var avklarad tyckte jag att jag kunde behöva lite egentid, som det så fint heter.
Jag åkte till närmsta stormarknad. Där gick jag sedan och botaniserade bland rengöringsmedel och tubsockor till extrapris. Oj, titta! 3 st multivitamin för 25 kr och där har de 5 st risifrutti för 30 kr. Jag var lycklig.
Det tråkigaste med denna affär är att de har inte fattat vad själ(v)scanning är. Jag är tvungen att lasta upp alla varorna på bandet och sedan packa ner dem i påsar, medans jag har en äldre herre bakom mig som stinker svett och väntar otåligt på att jag ska bli färdig, så att han kan packa ner sina varor.
Inte idag. Idag åkte jag nämligen så sent att gamla farbröder som stinker svett sitter hemma i soffan med sin förlegade gumma. Väldigt få skrikande barn också, och de som var där (1) kunde jag bara le åt.
I fortsättningen ska jag inte åka till affären före kl halv åtta på kvällen. Underbart nöje för en sliten mamma.