trekatter

Alla som känner mig väl vet att jag är inte världens mest sociala människa.
Jag gillar inte att gå på fester och tillställningar där jag inte känner människorna.
Men nu måste jag nog säga att jag blivit supersocial.
Jag bloggar, facebookar och twittrar, då är man väl social, eller? Dessutom känner jag inte de som läser mina twittrande inlägg och kanske inte alla som läser min blogg heller. Så, jag minglar i de sociala medierna och får ingen ångest alls. Fast jag undrar om det ger så där värst mycket träning inför när jag måste vara social IRL.

Det här börjar gå för långt, och det är inte  okej.
Det ska vara något nytt och coolt, vilket inte är det lättaste.
Nu har det varit ishallen och nu i helgen är det bowlinghallen. Kalaset på söndag hålls på en skola inne i stan där de ska spela lite tevespel mm. Senare under månaden kommer det kalas på laserdoom. Nä, nu har det gått förlångt. Nu är det en klassfråga om barnen ska kunna få ett kalas, och det blir en enorm press på föräldrarna som känner att de inte har råd. Tyvärr är det barnen som blir drabbade.
Dessutom verkar alla barn fylla år i April. Så den stora frågan är när och var vi ska ha Elias kalas? Om han har det hemma, kommer barnen att komma då?

Mannen fick snällt beställa ny box, ny parabol och förlänga abonnemanget hos Viasat. Hade hoppats på en avi idag, men nej. Posten gör inte som jag vill. Det är dock inte så krisigt på barnsidan som jag var rädd för att det skulle bli. Kanske har de förstått att det inte hjälper att tjata på oss, eftersom vi faktiskt inte kan göra något åt saken. Jag har däremot börjat gå och lägga mig kl 21.30 och då gått och väntat på att klockan kan bli så mycket att man kanske kan gå och lägga sig.
Jag som aldrig tittade på Tv förr har helt glömt vad man gör på kvällarna när det inte finns en Tv.

Idag är det vår! Jag har hittat utslagna krokusar i rabatten och det har varit riktigt varmt och skönt.
Hade opponering på varandras arbeten idag i skolan. Vi trodde vi skulle bli sågade  av vår handledare, men nej, vi var enda gruppen som klarade sig utan kompletering. Vi var snabbt färdiga med, så jag hämtade Elias lite tidigare idag. Kändes inte helt bra att skicka honom till skolan med den hostan han ligger inne med, men vad gör man? Han har redan varit hemma en vecka och jag märker att han blir bara tröttare av att vara hemma och inte göra någonting. Kom ner på fritids och fick en glad överraskning. Hans hosta verkar vara bortblåst. Så skönt!

Var duktig igår och fick iväg två av mina tre kompleteringar för missade föreläsningar och annat.
Idag känns som en bra dag att skriva och få iväg den tredje, eller?! Kanske ska vänta tills ikväll när barnen lagt sig och jag bara går och väntar på att klockan kan bli 21.30.

Vet faktiskt inte hur jag ska överleva de närmaste dagarna.
TV-n är sönder, eller rättare sagt huvudet i parabolen.
Har haft en mardrömsvecka med inlämning av fördjupningsuppgift, studiebesök och seminarie, så när
den veckan nu är slut drabbar detta öde mig. Inte nog med det så har Elias varit hemma sen i tisdags med feber, så någon egentid har det inte blivit. Mannen har börjat dra elen på ovanvåningen i snickeriet. Den ska hyras ut till någon konstnär som håller kurser och annat. Jag kommer inte att se mycket av honom under våren.
Tiden går för fort! jag hinner inte med. Snart fyller Elias 8 och det ska vara kalas och presenter. Jag behöver verklien en storvinst på triss, eller ett svartjobb som ger bra med pengar utan att ta någon tid. jo, jag inser det omöjliga i det!

Det blev en lite stressig morgon. Alexandra skulle till dagis igen efter att varit hemma ett par dagar och nu var det tydligen Elias tur att vara hemma. 39 graders feber och ont i huvudet. Jag skulle till Kristianstad för en studiedag innom psykiatrin och Andreas kände att han kunde inte vara hemma mer, men det fick han vara. Det var ju inte bara jag som skulle iväg utan resten av min grupp skulle åka med mig.
Vi kom iväg och jag hämtade killarna nere på campus. Innan vi var förbi Hylling sov båda gott i baksätet, så jag körde med två snarkande dvärgar till Kristianstad och kände att jag ville också bara sluta ögonen och snarka.

Den första killen vi träffade var jättetrevlig och intressant att lysna på. Han förklarade lite om organisationen osv. Damen som kom efter honom jobbade som kurator på psykosteamet. Det hade kunat göras väldigt intressant, men tyvärr var hon fel person. Hon var även samordnare för barn som hade en eller båda föräldrarna med psykiska besvär.
Det kan jag tänka mig är en utmaning.
Den sista damen jobbade också som kurator i ett av de allmänpsykiska teamen. Hon var jättebra och intressant att lyssna på. Hon höll bland annat på med bildterapi. De patienter som har svårt att sätta ord på sina känslor, eller svårt att uttrycka sig kan ha hjälp av detta. Patienten äger bilden, dvs det är inte meningen att behandlaren ska tolka massa ur bilden, utan det är mening att patienten ska berätta. Vill behandlaren försöka tolka bilden får den först fråga patienten om lov, och det patienten har att säga om sin bild är det som gäller. Tycker det låter vettigt, men jag undrar hur mycket evidence behandlingsformen har.
I stort sätt en väldigt intressant dag. På lunchen lyckades vi förvilla oss ner i centrum och hittade en pizzeria med pizzabuffé. Aldrig hört talas om en pizzabuffé innan. Så med andra ord har jag lärt mig mycket nytt idag.

Alla var väldigt missnöjda med tentan, så det blev ett möte med lärarna.
En tjej i klassen hade även fixat dit 2 representanter från kåren.
Vi fick tillbaka våra tentor och tro det eller ej, jag hade klarat mig, på håret.
Jag klarade mig nog för att de ändrat rättningskriteriena. Det hade de väl gjort för att rädda sitt eget skin, men jag kan lägga undan de böckerna och papprena, men jag kan inte säga att jag är glad för att jag klarat den.
Lärarna slingrade sig som små ormar och stod och ljög oss rakt i huvudet.
Va? Har studenter rättigheter? ska de ha resultater minst 2 veckor innan en omtenta? Va, vi har alltid haft omtentor på lördagar, är det inte ok? Klart de vet att det är 2 veckor. Jo, de vet att de ska undvika att lägga omtentor på lördagar. jävla skitsnack!
Sen var det dax för informationen om vår studiedag. Vi ska ha en studiedag innom psykiatrin och min grupp ska vara i Kristianstad kl 09.00 på tisdag. Men hur tänkte ni nu? Tur att jag har körkort för annars hade det blivit jobbigt. En av de grupper som ska till kristianstad har medlemmar som bor i Halmstad. Kul tidig morgon.

Igår var vi i Lund och tittade på Thriller Live. Jag, Elias klasskompisen Hugo och hans mamma Susanne.
Hugo var väl inte så pigg på att åka, men Elias tyckte det skulle bli jättekul.
Det var helt ok föreställning. Två timmar och lite till. Första akten var mest gamla hits som småkillarna väl inte tyckte var så bra. Efter pausen kom alla de bra låtarna. De gick i kronologisk ordning.
Alla var jätteduktiga, men där var en kille som inte passade in alls. Han såg ut som en stor blond viking och var helt fel. Han kunde inte dansa och jo, han kunde sjung, men han såg så felplacerad ut.
Andreas hade tagit Alexandra på bio och så hade de varit och ätit på MAX.
I dag är lillsessan sjuk. Feber. Jag får komma lite sent idag. Känns som att det kvittar.

Igår fick jag passa bästa vännens lilla dotter.
Det gick jättebra tills lillflisan blev trött.
Mamma lyckades smita iväg utan att lillan märkte det och hon åt duktigt och var glad och possitiv.
Hon fick dessutom smaka popcorn för första gången. Först var hon lite skeptisk, men sen kom hon på att det här var jättegott. Så hon och Alexandra satt och matade varandra med popcorn under melodifestivalen.
Sen blev hon trött. Det var inte lika roligt efter att Alexandra hade gått och lagt sig.
Nåja, hennes mamma fick vara på fest till halv elva i alla fall.
Trodde inte det skulle vara så stor skillnad på mina och andras barn, men jag har inte lärt mig Iris ljudkoder ännu.

Jag är helt nöjd med andra chansen uttagningen. Undra hur långt Sara Varga kan gå med sin låt?
Jag tycker inte vi bör skicka den till Tyskland, men jag hoppas den kommer högt.

Mannen satte ihop soffan som han och en kompis var och hämtade igår. En vit Ikea kökssoffa/dagbädd.
Kompisen fick inte plats med den efter flytten, så nu är den min.
Nu ska han köra dottern till en kompis och sedan ska han ut till Tånga. jag ska hämta sonen vid 12 tiden.
Ett par timmars lugn och ro, som jag ska använda till att skriva en kompletering.
Kanske man skulle ge sig ut i det vackra vädret sedan.

Jag har fått nmina barn till att städa. Otroligt, men det blir inget lördagsgodis förrän det är städat.
Blir inget då heller, för jag har inget hemma, men det vet inte barnen. Elaka mamma.
Mannen sitter vid datorn och drömmer om uterum och pool med tak. Undrar var han ska hita de pengarna?
Nåja, drömma är ibland roligare än att göra.

Jag var på myskväll med klasskompisar igår kväll. Vi var hos Sofie och hon bjöd på jättegod middag och det blev en massa bubbel. När mannen messade och undrade när jag skulle komma hem var klockan kvart i tolv.

När jag körde till skolan i torsdags kändes det inte bra i ryggen att köra, så jag var lite nervös när jag skulle köra hem till Sofie, men det var inga problem.
På morgonen hade jag varit nere på kiropraktorkliniken i Helsingborg. Nu har jag fått en remiss till röntgen och där har de tydligen någon sorts drop in, så på måndag ska jag dit. Sen skulle de göra en annan sorts röntgen med, som kolla muskulaturen och nerverna. Känns bra att få ryggen ordentligt utredd och se vad det här är och vad som kan göras.
Lördag idag och solen skiner. det är nästan så att man får lite vårkänslor. I alla all tills man sticker näsan utanför dörren, för som vanligt så blåser det halv storm. Nä, nu får jag väl sätta igång och göra något vettigt.

Väntar på att man och barn ska komma hem. Väntar på att Sara ska dyka upp och väntar på att få reda på hur det gick på tentan idag. Eller i alla fall få reda på när vi får resultaten.
Inte för att jag änns vågar hoppas, för det här var rena gissningsleken.
Visst, jag har inte läst allt vi skulle läsa, men även de som hade läst säger att det inte hjälpte.
Det var vissa frågor som var så orelevanta så det var skrattretande.
Omhändertagandet av urinvånarnas barn i Australien på 1800 talet, räknas det som folkmord?
Ja, det gör det, men det är nämnt med en mening i en av böckerna, taget helt ur sitt sammanhang och totalt orelevant för hur vi utför socialt arbete i Sverige på 2000-talet.

Har en känsla av att kåren kommer att få ett mail som inte innhåller några glada smilys.
Ja, ja. Jag kan ha haft tur, men inte ens troligt. Fortsättning följer.

Det var spännande att köra bil för första gången på ca 3 veckor. Det är första gången jag varit med om att kurvor gör ont, men det gör de. Har inte tänkt på det innan, men överkroppen följer liksom med i kurvan, och det kändes. Har aldrig kört så lugnt i hela  mitt liv.

Så fruktansvärt trött på detta. Ringde till kiropraktorkliniken nere i stan och fick en tid i morgon. Hade hoppats slippa köra i morgon, men nej. Nåja, med lite tur så tycker de att ryggen måste röntgas och så kan man få ett ordentlit svar på vad som är fel. Med min tur så måste det väl opereras. Vill jag inte!
Jo, jag tar alltid ut allt i förskott. Tänk vilket glatt inlägg det blir i morgon då, om de säger att det inte behövs någon operation.

Jag har tydligen en vän som inte riktigt har koll på ordet interna. Interna skämt skallförbli interna, i alla fall ska de inte uttalas på min dotters dagis.
Som alla vet vid det här laget så är min rygg inte vad den ska vara vilket gör att jag undviker saker som att sitta, vilket du är tvungen att göra när du kör bil, så jag gör inte dt heller. Det ställer till lite problem. Grannen fick hyras in när de ringde från fritids och sa att Elias var sjuk, det var han inte. Det ställer även till problem när mannen ringer och säger att han måste jobba över, så kan jag vara så snäll och pajja min rygg lite till genom att sätta mig i bilen och hämta dem? Som tur var hade jag min bästa vän Sara-Johanna hos mig och hon erbjöd sig att hämta barnen. Jag ringde till fritids och dagis och sa att det var Sara som skulle hämta dem. Inga problem, förrän idag på morgonen när mannen ringer mig på väg till jobb, efter att han lämnat barnen.
Vi hade inte sagt något till barnen om att de skulle åka till sommarstugan, det avslöjade Sara för dem, för hon trodde att de visste. Det är inga problem. Problemen börjar när Sara och Elias är på Alexandras dagis då Elias frågar varför de måste åka till sommarstugan men inte mamma. Så där står min vän med mina barn på ett dagis, med dagispersonal och en annan förälder och svarar - Det är för att jag och din mamma ska vara hemma och ha lesbiskt sex!!
Som tur är så reagerade inte barnen, med ni må tro att det var en pappa och en manlig dagispesonal som blev knäpptysta medans deras öron växte till Dumbo storlek.
Så när den manliga dagispersonalen idag frågade min man lite försiktigt vem den där Sara-Johanna var så säger mannen - Det är min andra fru!
Nog för att kärnfamiljen är utrotningshotad, men jag råkar vara ett fan av den. Inte så att jag tittar snett på andra konstellationer av familjer, men jag vill ha en kärnfamilj. Dessutom är jag nog ganska nöjd med att bli betraktad som hyffsat normal.
Det är tur att dagis personalen känner oss så väl som de gör, och mannen fick förklara den andra fru skämtet, men den stackars pappan från i onsdags, vad ska han tro? Vem är han och vilket barn är hans? Hur ska jag lyckas undvika denna människa tills Alexandra slutar på dagis? Jag har en ledtråd, han heter Micke.
Jag har sagt till min man att det blir inte mer övertid för hans del, för jag tänker inte sätta min fot på dagis igen, sen kan han ju försöka förklara det för sin libanesiske chef, inte mitt problem!

Jo, jag borde plugga, jag borde skriva mina kompleteringar och jag borde färdigställa texten om DBT ur ett  professionellt perspektiv till grupparbetet. Jag borde med andra ord inte ligga i soffan och skriva inlägg i min blogg och jag borde inte ligga i soffan och läsa min favoritblogg, vilket jag gjort senaste halvtimmen.
Jag får tacka Meekatt.com för alla skratt. Som mamma är det så mycket jag känner igen mig i och så är hon så underbart sarkastisk.
Jag får väl tacka min man också som gjorde mig till viljes för ett år sedan och skaffade mig min mini dator.
Den har jag haft mycket nytta av nu när jag inte kan eller får sitta.
Jo ryggen är kvar, tyvärr. kändes mycket bättre torsdag, fredag sen har helgen varit ett helvete.
Mannen var snäll och tog med barnen upp till sommarstugan torsdag- lördag. Elias hade sportlov, dagis passade på att ha planeringsdagar och meningen var att jag skulle vara i skolan. Nu blev föreläsningen på fredagen inställd, men det kunde vi ju inte veta.
Jo, det var ju snällt att han åkte iväg med barnen så jag fick en chans att plugga, där slutade snällheten.
Han ringer som en lydig man och säger att de kommit fram och att det är hyffsat kallt och blåsigt.
Det har tagit mig många år att lära honom att ringa när han kommitt fram, att ringa om han blir sen osv.
Nej, jag är inte tankeläsare. Nåja , allt väl så långt. Han ringer någon timme senare och berättar att nu står de ute på det lilla skäret ute i sjön. Bara ett pear dagar tidigare stod det i tidningarna om att det var många som gått igenom isen på någon sjö längte upp i landet, så ni kan ju tänka er min reaktion.
Mannen sa att det var lungt, det var minst en halvmeter tjock is. Det är möjligt, men jag ligger hemma i soffan framför en brasa och kan inte själv bedömma isens tjocklek. Jag är mamma och har ett kontrollbehovv som heter duga. ÄR DU INTE KLOK!!??? Tro nu inte att han var så smart att han ringde mig och sa att de hade annat än is under fötterna. Nej, jag ringde senare, typ en 45 min för att höra att de levde. Då var de tillbaka i huset och höll på att göra varm choklad med minimarsmellows.
Han hade gått och köpt minimarsmellows!! Jag smälte som en sådan i varm choklad och förlät honom, i mitt huvud, för att han enligt mig varit helt galen och utsatt sig själv och barnen för livsfara.
Sen de kom hem har det inte blivit mycket gjort från min sida. Jag har läst lite, men det är inte lätt när barnen tycker att de inte träffat mig på så där en två år och ska vara runt mig, på mig och snattra i mina öron konstant.
Så nu måste jag nog sätta igång, jag ska bara först.

Idag har varit en hyffsat bra dag, har faktiskt fått lite gjort, dock inte skolarbete. Det får bli i morgon.
Jag har lärt mig att det går att muta min son med pengar och att han är en hård förhandlare.
Nu vet jag oxå att det går att sortera stumpor liggandes på rygg i soffan. Tur att min man inte kommer ihåg att det finns något som heter kamera.
Alexandra är dock värre, henne går det inte att muta med pengar. Möjligtvis godis, men det är knappt.
Hon är verkligen en liten prinsessa, tror hon. Det skrämmer mig efter TV programmet jag råkade tittapå igår.
Om man tyckte att ungarna i rik och bortskämd var hemska, så var de här 10 gånger värre.
Jag tror programmet hette you`re cut off. Helt bissara människor och föräldrar som har tänkt helt fel från början.
Så när min lilla femåring skriker åt mig att hon är prinsessa, så hon bestämmer och mamma är bara dum, då går det kalla kårar utmed ryggen på mig. Jag tycker inte det är för mycket begärt att de plockar upp sina sorterade kläder på sina rum och lägger in dem i garderoben. Nu när jag inte kan märker både jag och barnen hur mycket jag brukar göra, som de mycket väl kan göra själva, visserligen under högljuda protester från vissa, men det går.
Så mycket man gjör bara för att det blir enklare och jag slipper tjata och höra deras gnäll.
Nu är det slut på det! Ok en liten brasklapp, tillsjag kan själv igen, då!

Naprapaten jag har varit hos två gånger med min rygg tror att det är en disk som börjat gå sönder.
Det ville jag inte höra. Det är tredje gången min rygg pajjar på ca 7 månader. Det är inte bra.
Jag får alltså krypa till korset, eller snarare till gymet och börja bygga upp mina ryggmuskler igen.
Det blir dyrt, men jag har inte lust att åka på ett diskbråck.

nu får jag byta ämne. Börjar bli tjatigt.
På min utbildning får vi ständigt höra hur mycket makt vi kommer att ha över våra klienter och det tjatas om etik och moral. Hade varit intressant att se hur en man som Khadaffi hade reagerat på dessa föreläsningar.
Hur kan man vara så maktgalen att man låter stridsflyg bomba sitt eget folk för att de inte är nöjda.
Han måste verkligen vara rädd nu, och då är frågan varför? Vad har han hittat på, eller är han bara rädd att förlora sitt lyxliv?
Det enda smarta som Strindberg någonsin sa var Det är synd om människorna, eller nått liknande och jag är böjd att hålla med!

Ja idag skulle Alexandra tillbaka till dagis efter sina vattenkoppor.
Tji fick vi. Vi fick en magsjuk dotter sent i går kväll i stället.
jag begriper inte hur hon har lyckats bli sjuk, hon har ju knappt varit utanför
dörren på en vecka.
Nu hoppas vi bara att inte restsn av familjen åker på det.
Hon spydde 2 gånger, sen sov hon hela natten och verkar hur pigg och glad som helst, men hon vill inte äta så jag är lite orolig. Jag har inte tid med detta.
Jag har inte tid med min rygg heller. I morgon måste jag ta mig till skolan på något sätt, har inte tid att missa mer nu.
Jag hoppas att alla är friska till torsdag när Andreas är ledig, så vi kan göra något kul med barnen.
Nu skajag göra mig i ordning för snart kommer bästa Sara-johanna och hämtar mig för att köra mig till ryggakuten. Kan de inte bara få min rygg att hoppa rätt!

Inte ofta jag gör två inlägg på en dag, men jag har verkligen inget bättre för mig.
Ok, jag ljuger. Jag borde naturligtvis läsa någon lagom intressant kursbok, men kan inte konsentrera mig på det när barnen tittar på TV, och jag känner mig lite fast i soffan. Läkaren sa att det sämsta jag kunde göra var att sitta för det trycker ihop ryggen.
Så då är det soffan och sängen som gäller. I vanliga fall hade jag inte gnällt en ton, men nu har jag inget val och helt plötsligt var det inte lika skönt att bara ligga och slappa. Funderade på om jag skulle göra om lite på bloggen. Kanske sätta dit ett foto och lite sånt, men kan inte sätta mig vid den stationära datorn där bilderna ligger.
Borde maila ett par mail, men pallar inte.
Försökte få min dotter att sortera tvätten åt mig, men hon hittade på något annat.
Elias fröken skickar varje vecka ett mail med ett veckobrev och schema. Den här gången var det även med två matte"prov". Ett för ettorna och ett för tvåorrna. Ettorna skulle helst klara sitt på max 3 minuter och tvåorna skulle klara sitt på max 4 minuter. Sitt eget klarade han på 2 min och 5 sek. Tvåornas hann han bara halvvägs med och blev helt förkrossad över att han inte klarade det. Jag försökte förklara för honom att det inte är meningen att han ska klara det. han hade fixat alla tal som han gjort och han hade fixat resten, bara inte på tid. Jag tyckte så synd om honom.
Mannen kommer hem från jobb och frågade om vi hade några planer för kvällen. Va? Vad tror han? Jo, jag tänkte vi kunde gå och prova på Zumba ikväll Älskling, eller inte!!!
har vi några planer för helgen då? Neeejjj! Vi har inga planer för helgen, när hade vi det senast? Nästa helg då?
Meeen!  Ja, jag har en plan för nästa helg. Skriva mina kompleteringar. Hmm, kom det från mannen. Ska jag ta barnen och åka till stugan nästa helg då? ÄÄHH!!??? Visst! Låter som en bra idè. kom på att han är ledig torsdag fredag. Sportlov å sånt.
Han var väldigt rastlös, så han åkte till sitt andra hem, ett gamalt nerlagt snickeri, som ska återupplivas av hans pappa igen. Nu ska jag inte plåga er längre med mitt förvirrade liv. ha en bra kväll!

Jo, det här var ju spännande. Jag kan verkligen inte göra någonting!
Tvätthögen växer och jag kan inte göra något åt det. Det behöver dammsugas, glöm det.
Dottern får nog nöja sig med mackor till lunch, för jag orkar inte stå så länge att jag kan laga något, så det blir väl mackor till mig med.
Alexandra spillde ut mitt kaffe i går, ochdet blev ett himla liv när hon skulle torka upp det. Kan säga att det var något frustrerande, men fick mig också att inse att jag kanske curlar mina barn en aning för mycket.

Var på ryggakuten igår, och naprapaten tänjde, bände och vred på mig. Otroligt hur rörlig man är trotts allt.
Nåja, vi får hoppas att helgen tar udden av det här tramset. Att inte kunna röra sig innebär också att jag inte kan ta mig till skolan, vilket innebär en bunt kompleteringar som jag känner att jag inte har tid med.
Ska försöka läsa lite idag i alla fall,om min dotter tillåter det. Jag sätter mina gruppmedlemmar i skiten med. Har missat 2 intervjuer till vårt stora grupparbete, nå, jag får väl ta igen det genom att skriva desstu mer.

Vi hade tänkt att åka och bowla med barnen i helgen, men det sket sig. Nåja, det kommer fler helger. Det som är mest irriterande är att jag inte ska eller kan sitta. Det blir problem när jag ska äta och jag kan intesätta mig vid den stora datorn och jag kan inte köra bil. Jag är fånge i mitt eget hus.

Jo då, Alexandra har fått vattenkoppor. Jag såg för mitt inre hur kompleteringsuppgifterna växte till ett berg på mitt skrivbord, men det verkar som om vi kan klara det med lite puzzlande och hjälp av grannen.
Problemet är bara att jag verkligen inte får någonting gjort med henne hemma. Mamma ditt och mamma datt och mamma sitt i köket med mig, mamma du ska måla med mig osv. Se om jag kan slå sönder någon spargris och få ihop till en ny film till henne. Ibland önskar jag att jag var lite mindre laglig, fast det nog snarare handlar om lathet.
Har ett grupparbete som vi ska ha seminarie på på torsdag, det känns lite kämpigt att få in just nu, men det får gå.
Jag är bara glad att hon fått det nu när hon är så liten.

Ja det kan man lätt säga som sammanfattning på dagens melodifestival!
Svenskar är visserligen kända utomlands som sexuellt fria och medvetna och vi är bäst i världen på jämställdhet och bla bla bla. Jag är inte lika konservativ när det gäller sex som jag kan vara på andra områden, men nu är gränsen nådd. Män skall icke klä sig i spetskalsonger och knallrosa chapps!
Jag fick dessutom lite problem med att förklara för barnen att Babbsan är man och bara har klätt ut sig.
Dottern tyckte dock att det var fin i sin rosa klänning och hår.
Jag tyckte ju inte låten var något vidare. Det var tills jag hade hört resten. Blev nästan lite besviken över att den inte gick vidare.
Gode gud, låt det bli bättre nästa vecka!

Måste gnälla på vädret. Det blev inte mycket sovit i natt, varken för mig eller mannen. Barnen tror jag hade kunnat sova sig igenom ett världskrig. Det stormade något helt otroligt. Andreas var ute mitt i natten och jagade sopptunnorna som hade gett sig iväg, och kom sen snällt och lydigt in och väckte mig för att ge mig en lägesraport. Det döda trädet där alla kråkor och råkor samlas kl 20.00 på sommarkvällarna för att ha rikstadsmöte har fallit! Så inget ont som inte har något gott med sig, för det var ju inte vårt staket som det tog sönder, utan grannens mitt över gatan.

Annars är nog allt sig likt. Elias ser jag mindre och mindre och ser jag honom så ser jag klasskompisen Hugo samtidigt.
Nej, jag menade inte något negativt med det (jag har lärt mig att det är bäst att vara riktigt tydlig) Jag tycker det är toppen att han har en kompis som han trivs så bra med, och som resten av familjen också trivs väldigt bra med.
Elias, hugo jag och Hugos mamma ska gå på Thriller live i Lund om ca en månad, det ser vi fram emot. Pojkarna är som tokiga i Michael Jackson, så när jag såg annonsen kunde jag inte låta bli. Det blir en för tidig födelsedagspresent till Elias,  och det var han helt nöjd med.

Mannen ser jag inte heller mycket av. Han och hans pappa har ett nytt projekt. De har köpt ett gammalt snickeri i en av grannbyarna och nu ska det städas, röjas och flyttas runt, så där befinner sig min man ett par kvällar i veckan och helgerna.

På måndagarna har det blivit far och son kväll. Simskola med Elias och efter brukar de äta Mc Donalds eller liknande.
I går orkade inte jag heller laga mat så det blev MAX för mig och Alexandra. Jag tog igen det idag när jag inte behövde vara i skolan. Jag gjorde en gryta och kokt potatis. Tyckte det var väder för det och det var uppskattat av resten av familjen.
Nej, nu blir det soffan och lite TV innan jag kryper ner under täcket.

Min kära svärmor ändrade sina planer på att vara borta på sin födelsedag, så att jag skulle kunna åka med.
Så nu ska även jag till Turkiet i augusti, om jag överlever den här terminen.
Ju merböcker jag får hem desstu jobbigare känns det. Nåja, det ska nog gå, med en jävla massa kaffe och vilja.

Annars har dagen varit full. Båda barnen ville ha kompisar med sig hem. Så både Hugo och Leo har varit här.
Conny kom över med två kappor till Alexandra som Alice hade växt ur. De var jättefina, och Alexandra var jättefin i dem.
I morgon är det läsa som gäller!