Klädparty
Vi har haft lite problem med våra arbetstider, min man och jag. Det är inte lätt att få ihop det när man jobbar på samma företag, har samma sura chef och har två barn.
Vår dagis är toppen på alla sätt och vis, väldigt flexibla. Men inte så flexibla så att de har öppet till 23 på kvällarna.
Eftersom vi jobbar skift så blir det svårt. Först gjorde jag en deal med den sure chefen om att bara jobba morgonskiftet. Han gick med på det om vi satte en tidsgräns. Det blev ett år. När det året var slut blev det problem.. Vi vill inte gå var sitt skift. Då ses vi 10 minuter på jobb och inget mer.
Vi löste det genom att en av våra arberskamrater gick med på att bara jobba kvällsskift. Det pallade hon inte särskilt länge. Då var det mannens tur att försöka omföhandla sina arbetstider. Ännu lite trixigare eftersom han jobbar som förman. Förslaget var att han skulle jobba halv tio till sex på kvällen.
Han avlastar båda skiften, och vi träffas i alla fall varannan vecka. Inte idealliskt, men bättre blir det nog inte förrän någon av oss skaffar nytt jobb.
Nu är bara frågan vilket skift jag ska jobba.
Skulle åkt och handlat idag, men tiden sprang ifrån mig och det blev inget handlande.
Får bli i morgon. Det blev en tacopaj och ett dränkt badrum istället.
Barnen lekte båt med vedkorgen innan badet. Jag satt i telefon. Det visade sig att någon vänt vedkorgen upp och ner. Alla som har en vedkorg med riktig ved i ( inte köpt i nät på preem) vet vad som finns i botten. En massa smått skruffs. Det hade jag över hela vardagsrumsgolvet. När ungarna var i badet passade jag på att dammsuga upp det+ en massa granbarr.
Ungarna passade också på. Att göra en sjö. Ännu ett golv som behövde akutvård. Efter det blev det ingen tv.
Det blev ett klädparty också. Har varit på ett par sådana, men aldrig hållt i något själv.
Kan ju vara kul tyckte jag, tills jag kom på att så mycket människor känner jag inte som har barn och bor i närheten.
Så jag kom på den underbart bra iden att jag kan sätta upp en lapp på dagis.
Antingen kommer alla, eller ingen.
Mina små guldfiskar sover, inte utan protest, men vi har väl uttrycksfrihet här i landet, så vad ska jag göra?
Men ibland undrar jag om demokrati är så väldigt nyttigt för en småbarnsfamilj.
