trekatter

Ni undrar säkert varför jag är så exalterad över ett nytt skafferi.
Så här är det. Jag är uppvuxen i ett stort hus i Smålänska skogen.
Detta hus är byggt i mitten av 1800-talet,och inte så väldigt renoverat eller moderniserat.
Med andra ord har det gammla gå in skafferiet aldrig blivit utbytt mot något trångt vitt skåp från Ikea.
Jag är alltså uppvuxen med ett jätteskafferi, och därför denna glädjeyra över att äntligen ha ett här hemma också.
Idag var jag och barnen i Hallands mörka skogar och levererade julklappar till en vän och hennes små töser.
Det var riktigt trevligt att komma ur huset ett par timmar. Jag tog med min pyssellåda så alla barnen var sysselsatta ett bra tag.  Alltid kul för barnen när de får träffas.
Mannen ringde en timme innan jag hade tänkt att åka hem. Det visade sig att en kompis från Norge hade kommit hem, och var hemma hos oss. Tänk vad svårt det ska vara att höra av sig en dag innan. Nåja, ingen panik, hennes föräldrar bor inne i stan, så det var bara för henne att åka dit när hon babblat färdigt med min man.
Mannen trodde att jag skulle vara hemma kl 17. Det hade jag tydligen sagt. Inte vad jag kan erinra mig, men det har jag kanske. Hon kommer i morgon i stället.
Nu ska jag försöka få mina små "änglar" i säng. Får nog vänta till Musse har bestämt sig för att inte visa sin nos i rutan mer i dag.