trekatter

Det verkar som om mitt liv är uppdelat i vissa veckor.
Vissa när det inte är en massa måsten och en del där det är en himla massa måsten.
Förra veckan var lugn på skolfronten, då tog jag det lugnt här hemma med, så att jag byggde upp en massa högar av måsten. Nog för att jag är en människa som behöver lite eld i baken för att få saker gjorda, men det här är ju löjligt.
Så denna veckan kommer jag knappt in i badrummet för det är översvämmat av tvätt.
Jag kommer inte in i tvättstugan för den är översvämmad av ren tvätt.
Jag hade engelsk test i dag och historieprov på fredag. Nu fick jag och mannen dessutom för oss att vi ska gå ut i morgon kväll. Vi har en kompis som är stå uppare och han uppträder på sitt hemmaställe i morgon.
Jag ska upp till jobb i morgon och prata med min chef om hur jag ska jobba i jul och på torsdag är det utvecklingssamtal på dagis. På lördag är det dop.
jag har överlevt värre, men det känns lite mycket nu. Det gör inte saken bättre att jag vet att jag själv har skapat det.
Hade det varit någon annan hade jag haft någon som det var lönt att bli arg på.

Jag hade en underbar helg!
Min man åkte till sommarhuset med en kompis för att snacka skit, supa och ställa iordning för vintern.
Min kompis utan båt tog mina barn på fredagskvällen och lämnade tillbaka dem lördag eftermiddag.
Helt själv hemma. Vilken lyx!
Jag tog ett långt bad med skum och slappade sedan framför tv-n med Desperat housewifes.
Inget skrik och kiv på morgonen om vilket tv program som ska vara på. Underbart.
På eftermiddagen lagade vi lammstek och äpplekaka.

På söndagen kom svärföräldrarna hem till oss. De skulle hämta sina vinterdäck som stått i vårt garage.
De hade med sig nybakade bullar. Det var fantastiskt gott och hysteriskt längesedan jag bakade bullar.
Nu ska jag alltså försöka klämma in det någon dag, hur nu det ska gå till?
Men oj vad jag längtar efter nybakade bullar och den underbara doften i mitt kök.
Onsdag kanske? Jag har historieprov på fredag, undra om min lärare är mutbar med hembakade bullar?

Har varit en bra helg. Igår fick jag ett par timmar hemifrån, utan barn med vän.
Underbart.
Vi åkte på hantverksmässa. Det är det stället där jag alltid köper mina barns vintermössor varesig de behöver nya eller ej. Det kallas tradition. På kvällen hade vi ett par kompisar över på middag.
Killen i det paret är datanisse, men vår laptop hade han problem med. Det betyder att det har vi med.
Mannen lyckades nog trots allt få igång den idag. Jag är impad!
Idag har jag suttit med nosen i mina skolböcker, och tvättat. Extremt tråkig mamma mad andra ord.
Som tur var kom farfar på farsdag middag. Han läste böcker för dem och lekte. Har inte varit något vidare väder att vara ute i. Ser ut att bli regnigt och trist resten av veckan.

Så idag har jag pluggat nordens historia under vikinga och medeltiden. Begripligt.
Att sedan försöka läsa om Freuds teorier om Detet, Jaget och Överjaget med två barn virvlande runt mig var inte lika kul.
Jag gav upp. Jag insåg att jag inte skulle bli klokare utan antagligen bara arg och frustrerad.
När sedan mannen hoppade i ett bad med barnen satte jag mig med Freud.
Jag blev ändå inte klokare. Jag får verkligen inget grepp om dessa tre personligheter. Tänkte jag skulle googla dem och se vad jag hittar.

Dagarna går och våra är som vanligt fyllda till brädden.
Det rullar på som vanligt fast med en känsla av overklighet över sig.
Kanske för att man känner med grannfrun. Jag kan nästan få dåligt samvete för att vårt liv rullar på som vanligt när hennes aldrig kommer att bli sig likt igen.
Skolan är igång och känns lite seg. Varför vet jag inte. Det tar sig väl. Idag var vi och tittade på teatereleverna. De hade gjort en föreställning av en massa småpjäser. hela föreställningen hade temat rättvisa.
De var jätteduktiga. Riktigt underhållande och tänkvärt.
Har börjat med litteraturhistoria i svenskan. Så till i morgon ska vi ha läst ett stycke ur Biblen som vi fått oss tilldelat.
Första gången jag läser något ur den boken.
Det var väl som vilken saga som helst. Hoppas vi kan få läsa något lite mer seriöst nästa gång!

skulle ha en lugn och skön dag hemma och ta igen lite som jag försummat under lovet.
Vi hade självstudiedag och det blev faktiskt lite pluggat oxå.
Mannen gick till jobb med feber så jag räknade kallt med att han skulle komma hem tidigt.
När jag nu summerar dagen är jag väldig glad att han gjorde det. Han kom hem runt kvart över ett, tappade upp ett bad och hoppade i med en tidning. Jag satte på lite kaffe och kollade mailen. Gick sedan in i vardagsrummet och av en ren händelse slog jag en titt ut genom ett av våra stora fönster som vetter mot granne mitt emot. Där på gräsmattan ligger vår granne bredvid sin gräsklippare. Det tog säkert flera sekunder innan jag fattade att det inte var meningen att han skulle ligga där. Skrek på mannen att hoppa upp, vilket han gjorde väldigt snabbt. Det tog ine lång tid innan han skrek på mig att ringa en ambulans. Det tog en evinnerlig tid innan larmcentralen svarade. När de äntligen gjorde det kändes det som om tjejen jag pratade med inte fattade ett skvatt. Mannen försökte få igång vår granne. Frugan var inte hemma, det visst jag för jag hade pratat med henne när hon cyklat iväg tidigare.
Jag kunde så småningom höra sirenerna, men det tog en jävla tid innan akutbilen kom. Ambulansen fick stanna och vänta på tåget. Vid det laget hade vi nog förstått att vi behövde ett mirakel om det skulle sluta lyckligt.
Sjukvårdarna höll på i ca 17 minuter till och inget hjälpte. När de la filten över honom slog det mig att jag för första gången i mitt liv hade sett en död människa.
Jag var väldigt glad över att två av sjukvårdarna var kvar när frun kom hem. Det underlättade.
De väntade tills polisen kom. Tydligen är det rutin när någon blivit funnen i sin trädgård.
Mannen gick in och tog en varm dusch. Polisen kom och snackade med oss och gjorde det de skulle.
Vi pratade med sjukvårdarna och de gav min man så mycket beröm och jag var så stolt över honom.
Antagligen har vår granne legat i alla fall 10 min innan jag såg honom. Det var nog inte mycket någon av oss hade kunnat göra för att få ett lyckligt slut på det här. Han var trots allt 76 år och har haft ett par hjärtattacker innan.
Poliserna i sin tur skulle invänta bilen som skulle frakta kroppen. Jag fixade lite kaffe åt oss, och så pratade vi om tiden då vi hade Bandidos som grannar.
Vänner och bekanta och släkt hade kommit för att hålla grannfrun sällskap. Till slut åkte polisen och mannen åkte för att hämta barnen på dagis. 
Det blev en dag som kom av sig på alla sätt och vis.