Mannen med guldbyxorna.

Mannen fick en ovanligt saftig lön.
Det kallas semesterersättning.
Han fick ut nästan ett års semesterersättning från sitt gammla jobb+ lön från sitt nya.
Jag sa lite halvt på skämt att då kunde han ju passa på att köpa något fint till sin fru.
Jo tack, det gjorde han.
Han skulle bara innom köpcentrat på vägen hem och köpa lite nya skjortor.
Jag låg och halvsov på soffan när han kom hem.
Först kom han in med en jättefin blombukett. Sen kom han in med en bukett rosor.
Då var det dax att dra ändan ur vagnen och gå ut i köket. Han hade plockat fram vaser och höll på att göra iordning den första buketten. När han var färdig fick jag en liten smyckeask i min hand. I asken låg ett undebart halsband.
Samma serie som örhängena jag fick i julklapp. En rubin på baksidan.
Han hade presenter till barnen med. Kravet var att rummet skulle vara städat först.
Den fighten hade jag redan tagit med dem, så det var så gott som färdigt.
Där låg lite småsaker kvar på golvet, och jag har aldrig sett mina barn städa så snabbt och snällt.
Så det är så man gör, tänkte jag. Man mutar dem med presenter.
Jag slog den tanken ur huvudet när mannen berättade vad han hade köpt.
Det hade blivit väldigt dyrt att köpa den typen av presenter varje vecka.
Barnen hoppade och studsade och menade på att de var färdiga med rummet och ville ha sina presenter.
Då knackar det på dörren och en av våra närmst boende vänner tittade in med sin son.
Sonen hade somnat i bilen och var inte alls på humör.
Mina barn fick snällt vänta med sina presenter.
Efter att ha haft sin son fastklammrad på sig i en halvtimme gav vår vän upp och skulle åka hem.
Vi skulle fixa mat, och var nog mest sugna på pizza.
Så jag slet helt sonika ölburken ur mannens hand och sa att han fick köra till pizzerian.
Vännen med klängande son hängde på och lånade lite pengar av mannen.
Så fick barnen vänta ännu längre.
Efter maten fick de så äntligen sina presenter.
Sonen fick ett stort flygplan som kan landa på vatten i Lego. Byggsatts.
Dottern fick en kista med 4 stycken Disneyklänningar.
Nu ser ni framför er hur mannen sitter och bygger Lego med sin son och hur jag sitter och klär på min lilla prinsessa.
Ni har fel, vänd på allt. Jag sitter och bygger Lego med min son och kliar mig i huvudet, medans mannen klär sin lilla prinsessa.
Jag är pappas flicka, brukar dottern säga. Jo, tack. Det märks.
Det blev även skjortor, byxor och lite andra kläder till mannen.
Det blev även lite nyttiga saker för hans fantastiska lön. Dörrar. Spännande va?

Konstig reklam

Tog i måndags en titt i reklamskörden som dimpt ner i brevlådan.
Inte mycket av intresse.
Tills jag kom till Coops reklam.
Inte så intressant i sig själv, men deras tänk om ekologiska varor fick mig lite fundersam.
Hela första uppslaget var engnat åt ekologiska varor.
Där fanns glass,hamburgare, sylt mm.
Där fanns oxå en bild på en ko och en höna. Jag kan förstå kon och hönan.
Där fanns oxå en bild på en svart  pojke. Det får jag inte ihop.
Är det bara afrikaner som odlar ekologiskt? Eller har de ett mer ekologiskt tänkande än vad vi har?
Eller är afrikaner ekologiskt odlade?
Skämt å sidor, förklara för mig mindre vetande svenska flicka vad den svarta pojken har med ekologiska varor att göra.
Undrar om en afrikan hade reflekterat över reklamen på samma sätt som jag?


Skrämd till att skriva.

Jag har överlevt helgen med barnkalas och jobb.
Det blev sju barn inklusive min son. Rätt lagom.
Det hela avlöpte utan större insidenter.
Jobb idag var riktigt långtråkigt, men det är pengar.
Jag hade mycket hellre varit hemma, ute i trädgården (kaffe och cigg på altanen)

När jag kom hem från jobb hade dottern precis somnat.
Mannen skulle iväg och hämta sonen på kalas och sedan svänga innom ett par vänner på vägen hem.
Du kan gå in och lägga dig ett tag, sa mannen. Så det gjorde jag.
Dottern sov i två timmar. Jag sov en. Sen kom  mannen och sonen hem. Mannen gick ut i trädgården, sonen sprang lite in och ut.
Jag började så smått på maten. Hungrig var jag. Skulle bli något gott var det tänkt.
Jag tinade kött och skalade potatis. Lite citron, persilja och vitlök blandat med olivolja som köttet fick steka i
inslaget i folie i ugnen. Potatisen blev klyftor som oxå åkte in i ugnen.
Då ringer telefonen.
En vännina till oss flåsar i min mans öra att de är runt hörnet, de är ute och cyklar.
Sätt på kaffet!
Denna bastanta madam på minst 63 kg kommer inångande genom dörren.
Hennes gubbe kommer smygandes efter.
Du är lite dålig på att uppdataera din blogg, flåsar hon.
Jag tittar ut från köket, och synen som möter mig är skrämmande.
En bastant ångande blond madam och en försynt lite halvskrämd människa (man) hukandes bakom henne.
De har snusnäsdukar på huvudet. Likadana.
Nu är vi fan långt ute på landet.
Sen sitter vi och flabbar och tramsar, så jag glömmer maten i ugnen.
När min man reser sig för att hämta kaffet kommer jag på att, oj då.
Kan du röra lite i potatisen, älskling?
Jag kan nog ta ut köttet nu!? Säger mannen. Det kunde han.
När vi sätter oss och äter en halvtimme senare är köttet något av det torraste du kan tänka dig.
Typ som Sahara öknen och trådigt som en stickad olle.
Potatisen är ok, men för lite av.
Jag är hungrig, och allt på grund av en ångande het blondin.

30+ kris eller vårkänslor?

Som bekant håller vi på att renovera vårt hus.
Vi har en sommarstuga (hus) som vi oxå fixar på.
Pengar, pengar, varför växer de inte på träd?
Nu går snart leasingen ut på bilen med en restskuld på ex antal tusenlappar.
Då går jag och förälskar mig.
jag vill ha en TRIKE.
jag har hittat min dröm. Den är 3 sittsig.
Det hade varit så häftigt. Tänk dig att köra barnen till dagis på en trike!
Den har en säkerhetsbom där bak. Precis som en vagn i en berg och dalbana.
Jag börjar låta som min 2,5 åriga dotter.
VILL HA!!
Mannens kommentar var typ. Då måste vi röja garaget så vi kan få in två stycken där.
Jag lever på hoppet om en storvinst på något jag inte spelar på.
Kanske skulle börja?!

Första kalaset

Första kalaset avklarat.
Det för släkt och vänner.
Det var jättetrevligt.
Sonen fick vår födelsedagspresent redan igår.
En ny säng. En stor säng.
Det blev Ikeas Odda med lådor under och huvudgavel med förvaring.
Den blev jättebra, och han blev så glad.
Han höll på att trilla ur den i natt. Han är van vid att ha en säng med kant.
Hönsmamma som jag är var jag ju inne och kollade honom innan jag gick och la mig.
Då låg han med benen hängandes utanför.
Jag lyfte upp honom och sen var det inga problem.

Idag städade jag det sista, mannen åkte och handlade och hämtade tårtan.
Vid ett kom gästerna.
De första som kom var våra vänner på båten.
Sonen fick något som ingen av oss hade förväntat sig.
Inlines. Med skydd och hela kittet. Det var väldigt uppskattat. De har åkt på och av, jag vet inte hur många gånger.
Som tur var kom farmor och farfar med en ny cykelhjälm.
cykelpump, lysen till cykeln och en fotbollsdräkt.
Sen fick han ett fiskedammspel, och ett spel med bokstäver.
Lego fick han oxå. Lite kläder och mer spel.
Allt bleknade förstås i jämnförelse med inlinesen.
På kvällen blev det köttbullar  och makaroner, det var oxå populärt.
På hela taget en väldigt lyckad dag.

Trassel och lathet

Hej igen.
Blogg.se har bytt plattform och haft lite trassel med det.
Jag har med andra ord inte haft en chans att uppdatera er om mitt innehållsrika liv.
Lite lat har jag nog varit oxå.
 
Dottern sjuk igen. Sonen inte heller riktigt frisk, men kan vara på dagis i alla fall.

Så var det bestämt att min mardröm ska besannas.
Födelsedagskalas för dagiskompisarna.
Var i leksaksaffären i går och köpte inbjudningskort, godispåsar mm.
Sonen var med och fick bestämma. Jag trodde allt skulle gå i Bilars tecken.
Fel fick jag, det blev Musse. Bra och könsneutralt.

Jag vaknade för någon natt sedan helt genomsvettig.
Jag hade drömt om sonens kalas.
Eller rättare sagt om utdelningen av inbjudningskorten.
Alla barnen i hans grupp satt samlade, och sonen skulle få dela ut korten.
Han var så stolt och glad.
En av killarna sa att han inte ville komma på kalaset.
Sonen frågade varför och killen sa att han inte tyckte om sonen.
Då följer resten av barnen med, och börjar riva sönder sina inbjudningskort
framför ögonen på sonen.
Totalt kaos. Sonen vägrade gå till dagis och var
helt förstörd.
Det slutade med att vi fick byta dagis på honom, sen vaknade jag.

Så idag ska han dela ut korten. Jag kan bara hålla tummarna.
Jag håller dem åt två håll. För sonens skull hoppas jag att varenda unge dyker upp.
För min del hoppas jag att det är några som inte kan.
14 barn som springer runt i huset är inte min dröm om vad en lördag ska innehålla.

Mannen har varit duktig. Sonens rum är färdig tapetserat. Nu är det listerna som ska upp.
Det blev jättefint, och det känns som om det går framåt.
Tre dörrar är inhandlade oxå. Fy för den lede vad det är dyrt med dörrar.
Nu är det matta på golven, fönsterbrädor och element kvar.

RSS 2.0