Det orättvisa livet!

Det orättvisa livet är vad min dotter har fått genomgå idag, och enligt henne resten av veckan. Vi har alltid varit väldigt tydliga i den här familjen med att livet är inte rättvist! Inte så att vi låter det ena barnet göra en massa roliga saker och inte det andra, fast ibland känns det som så. Idag fick sonen följa med ett par kompisar och deras pappa till ishallen och vara där hela dagen. Dottern däremot blev väckt tidigt för att vi hade en tid med skolsköterskan kl 8.00. Det var ingen skolsköterska där när vi kom. Vi fick tag på en jättetrevlig vaktmästare som gjorde allt i sin makt för att få tag på henne, utan att lyckas. Nåja, dottern kom ju upp i tid i alla fall, fler timmar att leka på. Nåja, vi åkte till Väla och hon fick två par örhängen. Det var dax att byta från de hon tog hål med. Sen blev det en dyr sväng in på kappahl och sen en fika. Vi hann knappt hem innan hon började tjata om att få ringa en kompis. Hon fick åka till sin kompis. Senare på kvällen när hela familjen var samlad så frågade sonen om han kunde följa med sina kompisar till karlslundsbadet i Landskrona på onsdag. Orättvist! Sen var det ju så att han även skulle ha sovis med sina kompisar i kväll, hemma hos dem. Orättvist! Helt plötsligt bara lämnar hon matbordet och springer upp på sitt rum. Jag har aldrig upplevt detta att en får och inte den andre eftersom jag inte har några syskon, men jag kan mycket väl tänka mig. Problem ett: hon är 2,5 år yngre än sin bror. Problem två: hon är som en tornado jämfört med sin bror. En 6 åring med tonårsupproriska tendenser. Skulle jag utsätta någon kompis förälder för detta på ett badhus under sportlovet och med 4 andra barn att hålla ögon på oxå.? Nej, inte en chans. Jag frågade henne när jag gick upp för att trösta henne, vad hon skulle vilja göra i stället. Åka till farmor och farfar och sova där! ja, det är väl bara att försöka fixa detta! varför är det ingen som frågar mig vad jag vill göra när mitt liv är orättvist och jag inte får som jag vill. Varför är det ingen som fixar mitt liv åt mig?! Orättvist!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0