trekatter

December är här och julstressen börjar igen.

Allt verkar liksom klumpa ihop sig. Min stress började redan i förgår.

Att vi skulle på invigningen av Helsingborgs arena har varit klappat och klart i månader, vad jag inte var beredd på var att själva invigningen inte skulle börja förrän halv nio. Ja ja, jag sa till barnen att de fick nog gå och vila ett tag efter att de blivit hämtade på fritids. Lite gnäll, svårt att sova på dagen osv. jag hade dessutom sagt att jag skulle jobba den dagen, så jag skulle inte vara hemma förrän vid fem tiden. Hyfsat gott om tid dock, duscha, vila äta något. Dagen innan ringer mannen och säger att vi ska vara hemma hos hanns föräldrar kl sex!!!! Nä nä, det går inte. STRESS!  Barnen hinner inte vila och jag hinner knappt duscha. Vi skulle tydligen äta på arenan innan invigningen. Svärfar har gjort lite inredningsjobb i restaurangen där, så visst. Jag smet från jobb en timme tidigt och på så sätt blev det ganska gott om tid ändå. När vi parkerar hos mina svärföräldrar snöade det och var kallt.

dottern gnällde under den korta promenaden bort till arenan. Hon frös. Det gjorde jag med, men det var bara att bita ihop. Utanför arenan fanns två stora spotlights som fångade snön på ett väldigt vackert sätt. Restaurangen var jättefin och maten var hur bra som hellst. Vi satt vid ett fönster och alla satt och tittade ut på den första snön som föll. Alexandra var trött och lite tjurig och ville inte äta så mycket. barnen fick kyckling och den var verkligen väldigt god. Vi fick kalvkind och en potatispuré till. Jättegott och köttet var så mört att det bara föll sönder.

Barnen var lite hialösa över att själva invigningen skulle börja och det är ju inte så konstigt. Själva arenan så ut som vilken arena som hellst. Peter Settman och Tina Nordström gjorde ett bra jobb och Helsingborgs symfoniorkester, som ackompagnerade alla artisterna var jätteduktiga. Kommunalrådets ordförande Peter Danielsson förklarade arenan invigd och sedan brakade det loss med Eric Saade först och sedan radades storheter som Sarah Dawn Finer, Robert Wells, The Sounds, Anette Olzon, Sara Löfgren, Sanne Salomonsen mfl upp. Oj, jag glömde dotterns stora favorit, Veronica maggio. Alla var superduktiga. På slutet fick vi en lång Beatleskavalkad, som var lite för lång och barnen fattade ingenting.

Jag tror vi var hemma vid halv två och gissa om det var lätt att få barnen i säng. Betydde dock inte att de sov länge för det.

Idag hade jag sagt att det skulle julpyntas i vår lilla stuga. Alexandra har sett fram emot detta hela veckan. Jag var nog dock inte till min fördel idag. Trött, huvudverk och inte alls på humör. Barnen har också varit trötta naturligtvis, vilket gör att det är extra mycket mamma, mamma, mamma. jag hann fan inte doppa röven i soffan förrän något barn skrek på mig.

På förmiddagen var de ute i den lilla snö som fanns och gjorde en snölyckat och hade snöbollskrig. de hade riktigt roligt tillsammans. Jag började fixa nya lampor i adventsljusstakarna. Ja, varför sätter man undan stakar med trasiga ljus. Samma visa varje år. Nu är staka och stjärnor uppi i alla fall och en och annan tomte har tittat fram också. I morgon är det skyltsöndag och obligatorisk middag på Mollberg och sedan luciakröning med tillhörande fyrverkerier.

Jag hoppas att det kommer lite mer snö under natten och att det håller sig vindstilla i morgon, så kan det bli en jättehärlig dag. Nu är det snart julkalendern, som barnen hellst inte ska se för det kan leda till spirituallism och fördärva barnen. nej, nej, inte enligt mig, det är de där katolska prästerna som är i farten igen.