Ond bråd död i trädgården

skulle ha en lugn och skön dag hemma och ta igen lite som jag försummat under lovet.
Vi hade självstudiedag och det blev faktiskt lite pluggat oxå.
Mannen gick till jobb med feber så jag räknade kallt med att han skulle komma hem tidigt.
När jag nu summerar dagen är jag väldig glad att han gjorde det. Han kom hem runt kvart över ett, tappade upp ett bad och hoppade i med en tidning. Jag satte på lite kaffe och kollade mailen. Gick sedan in i vardagsrummet och av en ren händelse slog jag en titt ut genom ett av våra stora fönster som vetter mot granne mitt emot. Där på gräsmattan ligger vår granne bredvid sin gräsklippare. Det tog säkert flera sekunder innan jag fattade att det inte var meningen att han skulle ligga där. Skrek på mannen att hoppa upp, vilket han gjorde väldigt snabbt. Det tog ine lång tid innan han skrek på mig att ringa en ambulans. Det tog en evinnerlig tid innan larmcentralen svarade. När de äntligen gjorde det kändes det som om tjejen jag pratade med inte fattade ett skvatt. Mannen försökte få igång vår granne. Frugan var inte hemma, det visst jag för jag hade pratat med henne när hon cyklat iväg tidigare.
Jag kunde så småningom höra sirenerna, men det tog en jävla tid innan akutbilen kom. Ambulansen fick stanna och vänta på tåget. Vid det laget hade vi nog förstått att vi behövde ett mirakel om det skulle sluta lyckligt.
Sjukvårdarna höll på i ca 17 minuter till och inget hjälpte. När de la filten över honom slog det mig att jag för första gången i mitt liv hade sett en död människa.
Jag var väldigt glad över att två av sjukvårdarna var kvar när frun kom hem. Det underlättade.
De väntade tills polisen kom. Tydligen är det rutin när någon blivit funnen i sin trädgård.
Mannen gick in och tog en varm dusch. Polisen kom och snackade med oss och gjorde det de skulle.
Vi pratade med sjukvårdarna och de gav min man så mycket beröm och jag var så stolt över honom.
Antagligen har vår granne legat i alla fall 10 min innan jag såg honom. Det var nog inte mycket någon av oss hade kunnat göra för att få ett lyckligt slut på det här. Han var trots allt 76 år och har haft ett par hjärtattacker innan.
Poliserna i sin tur skulle invänta bilen som skulle frakta kroppen. Jag fixade lite kaffe åt oss, och så pratade vi om tiden då vi hade Bandidos som grannar.
Vänner och bekanta och släkt hade kommit för att hålla grannfrun sällskap. Till slut åkte polisen och mannen åkte för att hämta barnen på dagis. 
Det blev en dag som kom av sig på alla sätt och vis.

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0