Verandan.

Sitter på verandan igen.
Frukosten avklarad. barnen tittar på bolibompa.
Fåglarna kvittrar och solen lyser.
Vi har två stora lindar framför vår veranda, som tvärr skuggar nästan hela dagen.
Vi har planer på att bygga ett trädeck på baksidan, men inte i år.
I år ska vi lägga om taket. Vi borde måla om huset oxå, men de gamla vanliga sakerna som tid och pengar kommer upp till ytan då.
I går kom det en bil på vår lilla grusväg. Den stannade en liten bit ifrån vår grind.
Det kom en gammal dam gåendes.
Det visade sig att hon hade jobbat som pigga på gården för längesedan.
Hon berättade massa roliga grejor om hur det hade varit här på den tiden.
Hon måste ha varit runt 80, för hon berättade om saker som var innan min pappa föddes.
Vi pratade lite om trädgården och jag berättade att vi hade hittat foton förra sommaren där man kunde se hur trädgården hade sett ut.
Hon berättade bland annat att det hade funnits väldigt mycket pioner här.
Här fanns ett stånd med pioner även när jag växte upp här.
Jag planterade en pion för två sommrar sedan, men var tvungen att flytta den förra året.
Inga blommor i år alltså.
Men det verkar som att den trivs, så jag skulle kanske sattsa på fler av dessa underbara blommor.
Mannen fattar fortfarande ingenting vad det gäller blommor och växter.
Jag ger upp med att försöka få honom att förstå, jag gör som jag själv vill.
Det är trots allt mitt hus. (Hoppas han inte läser detta)

Min man höll nästan på att ge mig en komplimang i går.
Jag kommer inte ihåg ordagrant, men han sa något om att jag blivit väldigt solbränd i ansiktet.
Han avslutar sedan med att säga, det får dig att se så härligt sliten ut.
Tack för den!
Han erkände sedan att han hade inte vågat säga så om vi inte varit gifta.
Nej, nu får jag nog ta och se till att mina barn får kläder på sig, så de kan gå ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0