trekatter

Jag har överlevt helgen med barnkalas och jobb.
Det blev sju barn inklusive min son. Rätt lagom.
Det hela avlöpte utan större insidenter.
Jobb idag var riktigt långtråkigt, men det är pengar.
Jag hade mycket hellre varit hemma, ute i trädgården (kaffe och cigg på altanen)

När jag kom hem från jobb hade dottern precis somnat.
Mannen skulle iväg och hämta sonen på kalas och sedan svänga innom ett par vänner på vägen hem.
Du kan gå in och lägga dig ett tag, sa mannen. Så det gjorde jag.
Dottern sov i två timmar. Jag sov en. Sen kom  mannen och sonen hem. Mannen gick ut i trädgården, sonen sprang lite in och ut.
Jag började så smått på maten. Hungrig var jag. Skulle bli något gott var det tänkt.
Jag tinade kött och skalade potatis. Lite citron, persilja och vitlök blandat med olivolja som köttet fick steka i
inslaget i folie i ugnen. Potatisen blev klyftor som oxå åkte in i ugnen.
Då ringer telefonen.
En vännina till oss flåsar i min mans öra att de är runt hörnet, de är ute och cyklar.
Sätt på kaffet!
Denna bastanta madam på minst 63 kg kommer inångande genom dörren.
Hennes gubbe kommer smygandes efter.
Du är lite dålig på att uppdataera din blogg, flåsar hon.
Jag tittar ut från köket, och synen som möter mig är skrämmande.
En bastant ångande blond madam och en försynt lite halvskrämd människa (man) hukandes bakom henne.
De har snusnäsdukar på huvudet. Likadana.
Nu är vi fan långt ute på landet.
Sen sitter vi och flabbar och tramsar, så jag glömmer maten i ugnen.
När min man reser sig för att hämta kaffet kommer jag på att, oj då.
Kan du röra lite i potatisen, älskling?
Jag kan nog ta ut köttet nu!? Säger mannen. Det kunde han.
När vi sätter oss och äter en halvtimme senare är köttet något av det torraste du kan tänka dig.
Typ som Sahara öknen och trådigt som en stickad olle.
Potatisen är ok, men för lite av.
Jag är hungrig, och allt på grund av en ångande het blondin.